Mälikkälän kylätontti

Mälikkälä gamla bytomt ligger cirka 140 meter öster om Raisionjoki. Mälikkälä är stambyn för Reisio fornhållare, där byarna Metsäkylä och Pahaniemi senare (eventuellt redan på 1200-talet) delar sig. Mälikkälä by har omfattat sammanlagt fem hus: Jonkkila, Junnila, Mattila, Huhko och Kankare, som till sin natur var gamla trails.

Mälikkälä tillhörde under storskiftet 1700-talet skifteslaget Mälikkälä och Pahaniemi. Mälikkälä har flyttats från Reso till Åbo stad 1949. Mälikkälä lägenheter övergick gradvis under 1500-talet till ägarna till Perno herrgård så att en av dem tillhörde Perno redan 1554, två år 1574 och tre år 1587.

Mälikkälä bys fjärde lägenhet Kankare övergick under Perno först på 1720-talet. Husen fick sitt namn på 1640-talet. Husen i Mälikkälä var ett lamphus på Artukais herrgård åren 1780-1861. Husen i Mälikkälä såldes 1861, samtidigt som även lägenheten i Artukais såldes. Det har inte hittats något trailerbrev från Mälikkälä, men tydligt nämns alla hus i Mälikkälä som trallhus i mitten av 1500-talet och är därför till sin natur så kallade gamla smällar.

Det finns en möjlighet att Mälikkälä fick trailerrättigheter redan tidigare, dvs. före 1396 då trailerbrevet kom in i kraven. Mälikkäläs äldsta kända ägare var Inge de Remalum, som i mitten av 1300-talet nämns och är känd för att ha varit trailerman. I en storskifteskarta över Mälikkälä by från 1780 har lägenhetens byggnader legat sydväst om den nuvarande Mälikkälä herrgård, längs Reso ås nuvarande Härkämäkifält.

När Mälikkälä herrgård grundades på 1860-talet genom att slå samman byns fyra hus till en herrgård, byggdes herrgården antagligen på sin nuvarande plats. Vid inspektionen 2013 var den återstående delen av bytomten höbevuxen ödemark. På grund av det långa höet kunde man knappast göra några observationer.

I Kvarnbackens nord-nordvästliga sluttning kunde man se åtminstone två, ganska stora källarbottnar som ansluter sig till Mälikkälä gamla bytomt. Vid inventeringen år 2020 kunde man inte upptäcka några förändringar i bytomtområdet. På åkern kring bytomten fann man ganska mycket material från 1900-talet, då byn redan hade övergivits och som därför anslöt sig till en längre torp i området eller har fört med sig gödsel och kompostavfall från åkern längre bort. Brännbar lera, smulor av röd lera, mörkgrönt tjockväggat flaskglas, fragment av kritapipa och bränt kisel.