Maaria kyrka och prästgård

Den medeltida stenkyrkan i S:t Marie (Maaria) och prästgården från 1700-talet med sina gårdsmiljöer hör till de centrala monumenten inom vårt lands kyrkliga arkitektur. Prästgårdens huvudbyggnad är uppförd av sten i enlighet med de ekonomiska målen under det s.k. nyttans tidevarv. S:t Marie kyrka är en av kyrkorna i den täta gruppen medeltida kyrkor vid Aura ås nedre lopp.

Kyrkan ligger i Räntämäki by vid Vähäjoki, som rinner ut i Aura å, och dess äldsta delar torde vara från slutet av 1300-talet. Valvningen och den klockvåning som fogats till västgaveln har genomgått förändringar efter medeltiden. Den treskeppiga kyrksalen har fem travéer. Mittskeppet är bredare än sidoskeppen, och dess två östligaste stjärnvalv reser sig högre än de övriga kryssvalven.

Korfönstret har bevarat sin medeltida form, med undantag för ljusöppningens stavar av tegel. På väggarna, i valven och i arkadbågarna finns riklig primitiv målningsdekor med både kyrkliga och profana motiv. Triumfkrucifixet är från senare hälften av 1300-talet. Framför östfönstret finns ett tegelmurat altare eller en pulpet att predika från.

Predikstolen från 1662 är skuren av Daniel Sudrovius. Av den fasta inredningen är bänkarna från 1870-talet, medan orgelläktaren och altaret med sitt räcke är från 1980-talet. Stenmuren runt kyrkogården har två portvalv från 1803, ritade av arkitekten Charles Bassi. På östra sidan ansluter två gravkapell till stenmuren, och det som ligger i norra hörnet är från början av 1800-talet och har tillhört släkten Baer.

Det andra kapellet är från 1780-talet. På kyrkogården finns dessutom professor A.M. Tallgrens familjegrav med en gravsten ritad av arkitekten Erik Bryggman. Skulptören Wäinö Aaltonens familjegrav är från 1968 och ritad av arkitekten Matti Aaltonen. Mellan kyrkan och prästgården löper Varkaantie, en väg med medeltida ursprung.

Byggnadsgruppen vid S:t Marie prästgård består av den gustavianska prästgården i sten med mansardtak, byggd 1788, prästgårdens äldre bostadsbyggnad med källare, en genomkörbar bod- och bostadsbyggnad samt två bodar. Byggnaderna bildar en nästan sluten gårdsmiljö som har bevarats nästan oförändrad ända sedan 1700-talet. Prästgårdens huvudbyggnad är placerad med gaveln mot vägen.