Varför besöka
Mariekyrkan i sten, vid Vähäjoki i byn Räntämäki, hör till den täta gruppen medeltidskyrkor längs Aura ås nedre lopp; dess äldsta delar torde vara från slutet av 1300-talet, och väggarna bär riklig primitiv målningsdekor.
Att se: Sök upp predikstolen som Daniel Sudrovius skar 1662 och triumfkrucifixet från senare delen av 1300-talet; väggmålningarnas motiv är både kyrkliga och profana.
Om platsen
Marie medeltida stenkyrka och 1700-talets prästgård med sina gårdskretsar hör till de centrala monumenten i vårt lands kyrkliga arkitektur. Prästgårdens huvudbyggnad är byggd av sten enligt den s.k. nyttiga tidsålderns ekonomiska mål. Marie kyrka är en av de tätbefolkade medeltida kyrkorna i Aura älvs nedre lopp.
I Aura älv går de äldsta delarna av Marie kyrka i Ränmäki by ner till slutet av 1300-talet. Valv och ett klockrum anslutet till den västra änden har genomgått förändringar sedan medeltiden. Det finns fem traveer i den treskeppiga kyrkosalen. Mellanskeppet är bredare än sidoskeppen och dess två östligaste stjärnvalv stiger högre än andra korsvalv.
Skalfönstret har bevarat ljusöppningen med undantag av tegelstaven. Väggar, valv och arkadbågar är rikt på primitiva målarkonster som innehåller både kyrkliga och propaniska ämnen. Triumfkrucifixet är från 1300-talets senare hälft. Framför östra fönstret finns ett altare eller predikstol av tegel. Predikstolen skulpterad av Daniel Sudrovius är från 1662.
Från den fasta inredningen är bänkarna från 1870-talet, orgelläktaren och altaret med sina räcken från 1980-talet. I stenstaketet runt kyrkogården finns två portvalv ritade av arkitekten Charles Bass från 1803. Till stenstenen ansluter sig på östra sidan två gravkapell, i norra hörnet ligger från början av 1800-talet och tillhör Baer-släktet.
Det andra kapellet är från 1780-talet. På kyrkogården finns dessutom professor A.M. Tallgrens familjegrav med en sten ritad av arkitekt Erik Bryggman. Bildhuggaren Wäinö Aaltonens familjegrav ritad av arkitekt Matti Aaltonen är från 1968. Mellan kyrkan och prästgården går den medeltida Varkaanvägen.
Bygggruppen för Marie prästgård består av en stenig 1788 byggd prästgård med mansardtak, prästgårdens äldre bostadsbyggnad med källare, en genomkörbar loge samt två stängsel. En gårdskrets, där byggnaderna utgör en nästan sluten helhet, har bevarats nästan oförändrad sedan 1700-talet. Prästgårdens huvudbyggnad är placerad vid änden av vägen.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
