Maaria Räntämäki (Pappila, Prusi, Räimä)

Räntäkäki nämns i handlingarna första gången år 1303, då ägobytet ägde rum mellan biskop Maunu I och en man vid namn Olavi. Biskop gav då hälften av kyrkans åkrar i samband med bytet mot mark i Korois. På basis av detta låg troligen redan på 1200-talet inte bara den mark som ägdes av församlingen, utan även av domkyrkan/biskopen.

År 1557 delades huset i två hus som senare kallades Räimä och Prusi (det senare 1500-talet under namnet Tuppi). Båda husen tillhörde kronan fram till 1600-talet. I området finns fortfarande en prästgård i församlingens ägo och bruk, vars nyare huvudbyggnad är 1700-talets stenpräst, den äldre huvudbyggnaden av trä i slutet av 1600-talet och under detta finns en medeltida stenkällare (fast fornlämning).

Under källaren finner man att det finns ett brandlager under 1980-talet. Resten av den tomt där Prus och Räima hus ligger i medelåldern ligger nu öde. Husen låg öster om Varkavägen, norr om kyrkan. Vid prästgården under Soros gator fann man år 2023 likgravar under kabelgrävning. Det är en kyrkogård som är fristående och troligen äldre än Marie kyrkas kyrka.