Varför besöka
Lovisas nedre stad hör till landets mest enhetliga stadsområden från 1700-talet – en trästadsdel som växte fritt söder om fästningen, med ett tätt gaturum som bevarats ovanligt helt.
Att se: Vandra in i det smala, höga gaturummet mellan Smedsgränden och Degerbygatan, kantat av 1700-talsbostadshus klädda med tidens typiska stående panel.
Om platsen
Alakaupunki i Lovisa är ett av vårt lands mest enhetliga stadsområden från 1700-talet, vars stadsplan, stadsstruktur och byggnadsbestånd har bevarats väl. De långa och raka gatuvyerna präglas av de småskaliga byggnader som uppfördes i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Alakaupunki utgörs av den trästadsdel som efter grundandet av Lovisa uppstod fritt söder om fästningen på 1700-talet och som fortfarande präglas av ett enhetligt och tätt gaturum samt av ett historiskt byggnadsbestånd.
Det täta, smala och höga gaturummet mellan Smedsgränd och Degerbygatan i Alakaupunkis norra del bildar en enhetlig stadsstruktur. Längs gatorna finns några tvåvånings bostadshus från 1700-talet, som är klädda med den för tiden typiska stående panelen. Drottninggatan och Mariegatan, som löper i nord-sydlig riktning, börjar vid Karlskronanbulevardi och förenas kilformigt i söder vid Saltbodtorget.
Alakaupunki fortsätter med sitt välbevarade byggnadsbestånd söderut från Saltbodtorget längs Trädgårdsgatan ända till Styrmansgränd. De långa och raka gatuvyerna präglas av de småskaliga byggnader som uppfördes i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Gatuvyns intakthet framhävs av de relativt små tomterna.
Tomterna söder om Saltbodtorget, som ursprungligen har varit bebodda av sjömän och hantverkare, är anmärkningsvärt smala och små. Bostadshusen på dem har ofta byggts längs tomtens långsida med gaveln mot gatan. I området har också några bostadshus med genomkörbar portgång bevarats. Den intakta småskaliga strukturen i Alakaupunki i Lovisa med sina smala gaturum sträcker sig längs Trädgårdsgatan och Köydenpunojankatu söderut ända över Antbyvägen till badstranden, det vill säga Plagen.
Plagens södra kant utgörs av området Ekudden, där det finns en gammal formträdgård och två i rätt ursprungligt skick bevarade bostadshus i empirestil från 1800-talet. Alakaupunki har ett nära samband med Lovisaviken. I och med landhöjningen och markutfyllnaden har den forna stranden blivit en gata (Strandvägen) och vid stranden har det bildats ett enhetligt nät av gångstråk.
Från Saltbodtorget finns förbindelse till Skeppsbron vid stranden, där det finns forna saltmagasin. Området, som i dag huvudsakligen betjänar turismen, fungerar också som småbåtshamn. Väster om Alakaupunki bildas stadens landskapsmässiga ram av den skogbevuxna Kvarnåsen, där det bland annat finns två begravningsplatser och utsiktsplatsen Kukkukivi, dit arkitekt K. Hjelt planerade ett jugendpåverkat utsiktstorn av gjutjärn 1906. Landmärken på Kvarnåsen har varit en väderkvarn och ett vattentorn från år 1961, ritat av Arkitektbyrå Kaija och Heikki Sirén.
Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad
- Kommun
- Lovisa






