Löparö

På ön tillverkades salpeter 1599–1643 av kronan. Efter att Salpietars tillverkning hade upphört flyttade nästan alla invånare ut från ön. Ägare till en herrgård som bildades på 1600-talet byttes flera gånger från öns lokaler. De första ägarna bodde permanent i herrgården först på 1860-talet. Enligt traditionsdata fann man i mitten av 1800-talet resterna av 16 tegelugnar på Ribacken.

I Topelius dagbok (1839) nämns länsmannen Henrik Tallgrens misslyckade kalkbruksprojekt på Löparö. V.E.V. Wessman nämner i sitt verk Boken om Sibbo (1925) att vid torkningen av tillandningsjorden bredvid Ribacken på 1800-talet fann man i samband med dikningen en stenad väg samt rester av en båt. 1) Den övergivna tomtmarken på toppen av Mäe är idag en hästhacka som klyvs av flera stenstängsel som uppkommit vid röjningen av de närvarande stenarna.

På toppen av Mäe finns det gott om tegelkross på marken. Åtminstone tre av gråstenarna (en stengång) är täckta av undervegetation och buskar (byggnad 1, 5x5 m; byggnad 2, 7x7 m). Byggnad 3, som ligger högst upp på tomtmarken, har en ugn (cirka 2 m). Byggnaden 3 är helt täckt av buskar och dess omfattning är därför omöjlig att mäta. 2) En vindkvarn har byggts vid klippans sluttning under 1800-talets andra hälft.

Stenröset på klippans högsta punkt är tydligen grunden till byggnaden, eventuellt riset. På klippans västra kant finns grunden till en väderkvarn. På klippan finns järnringar och järntappar. 3) På bergets norra, västra och södra sluttningar finns vägterrasser, stenlagda diken, stenmurar, gropar och koppar.

Vid foten av den vertikala bergväggen finns det tre hålor som är omgivna av vallar bredvid varandra. På båda sidor av ett rektangulärt hål i mitten finns halvcirkelformade gropar. Groparna kantade av groparna är cirka 2 meter breda. Groparna har kallmurade gråstensväggar. Groparna klyver cirka 8-10 meter.

Inuti vallarna finns tydligen någon form av gråstenskonstruktion. Gråstensmurar med dörröppningar finns mellan groparna. I mitten av det nordligaste hålet finns ett cirka 2x2 meter brett och 2 meter högt hålrum, ugnen?. I mitten av det sydligaste hålet finns en ugn av plana stenar som är cirka 4x4 meter bred och 2 meter hög.

Bredvid bergväggen finns dessutom en cirka 2 meter hög, 2 meter djup och 4 meter bred gråstensugn. Utmed sluttningen utgår stenlagda diken, cirka en halv meter djupa, både norr och sydväst. Terrassen utanför komplexet i väster har förmodligen byggnadens botten. På platsen finns också några tydliga byggnadsgropar. 4) I nedre delen av sluttningen finns ett stenbrott.