Lapinkylä

Lappträsket ligger i kommunens mitt, norr om Narvijärvi, norr om Lappträsket på den punkt där Prästlanojan lägger sig i Lappälven. I Lappvikens centrum finns en bredare punkt i Lappviken Patolampi och i dess nedre lopp en damm. Lappby har varit sockenby till skifteslaget, som har haft stora jordäganderätter ända till Narvijärvi.

Till samma skifteslag har Kivikylä, Rahtinen, Skinnarla och Kulju hört. I byn har sedan medeltiden funnits en kapellkyrka som administrativt tillhört Eurajoki kyrka. Lappbyns namn nämns första gången i 1503 års tingshandlingar. I jordboken från 1540 har det funnits sju hus och 1686 samma antal, inklusive prästgården. (Alanen 2007, 6-7).

Under storskiftet bildade Lappby en enda skifteskommun. I Lappby började storskifte av jordmätaren Johan M. Gottskalk 1786. Storskiftesförrättningen avbröts under ett tjugotal år och fullbordades slutligen av J.G. Vallenius 1805-1812. Under storhatet (1713–1721) fanns i byn förutom kyrkoherdens ämbetshus Seppälä endast fem hus.

Mattilas ryttargård och Vahalas akademilokal delades i två delar och under storskiftet hade antalet hus ökat till åtta. På den historiska bytomten låg lägenheterna Vahala, Seppälä, Björn och Mattila på båda sidor om Prästlanoja. Kyrkkala gård låg på sin nuvarande plats väster om floden Eura nära korsningen med Kyrkhemen.

Lukkaristos lägenhet låg under storskifte söder om floden vid Meijernvägen öster om bron. Under 1800-talet flyttade Lukkaristo till sin nuvarande plats vid Lukkaristontivägen norr om nuvarande Huittinentie. Vahala gick under 1800-talet betydligt längre, Björni eller Pyörni flyttade å sin sida till sin nuvarande plats vid vägkorsningen.

I objektet finns ett område som kan betraktas som en fast fornlämning. Det är den tidigare öde tomten i Vahalahuset öster om Prästgården. Vahala gick under 1800-talet vidare till den tidigare. På storskifteskartan från 1898 syns inga byggnader längre. Idag är området en obebyggd liten kulle med gamla äppelträd, unga björkar och tallar på ovansidan.

I den sydvästra delen av tomten finns en stengrund och ett stenstaket i en liten fyrkantig byggnad. Byggnaden är nord-sydlig och cirka 4 x 12 m lång. I den sydvästra delen av byggnaden fortsätter ett stängsel av stora stenar som är kallmurat. Staketet fortsätter nerför sluttningen på cirka 30 meters väg söderut, kantad av en åkerväg.

Man grävde en provbrunn på tomten där tegelblandad smuts hittades på cirka 20 cms tjocklek. Inget hittades som tar tid. Objektet är begränsat till en helhet med hänsyn till avgränsningen av den gamla tomten på storskifteskartan och objektets omgivning. Områdets avgränsning är riktgivande.