Korvenmäki

I slutet av järnklipporna, på toppen och sluttningarna av den droppeformade åsen cirka 43 stenkonstruktioner, röjda arealer och kokgropar. Området har enligt 1750-talets skattekartläggning hört till ägorna Ludyskilä Lydysk (västliga delen) och Liukku (östra delen). Ägarna har i början av 1900-talet överförts till Torsgården vid storskiftesregleringen.

Objektet är beläget i området Nikarin-Rautakallio nära gränsen till Malax, öster om Tyllijokivägen, norr om Madesjoki. Till området löper en ny, ny skogsbilsväg kallad Rautaklippiontie, vars sista del går genom Korvenmäki. Själva backen är en droppeformad ås vars lag på vissa ställen är klippig. På skogsskiftena i området växer barrskog av barrträd.

Terrängen är på vissa ställen stenig, huvudsakligen gräsbevuxen och ojämn på grund av skogsgrundens förnyelse. Delar av områdena har tydligt röjts ut ur stenarna och undervegetationen på platåerna består bl.a. av kottkål och lillka. Enligt tidigare arkivuppgifter finns det totalt 43 skräphus, varav två är s.k. rödplattor samt fyra ganska stora gropar som tolkats som kokbrunnar.

Mirja Miettinen har gjort en försöksgrävning på platsen 1996, men inga observationer har gjorts av provgropar. I en inventering 2009 från toppen och sluttningarna av åsen, på båda sidor av järnklipporna som klyver kullen, dokumenterades sammanlagt 11 röckar, 21 lägre ladugårdar, sex möjliga kokgropar samt en röjd platå.

På toppen av kullen grävdes fem provstick upp på vår slätt i kokgropar, där man fann bruna smutsiga och nästan slaggbrända järnhaltiga sten. Inga förhistoriska fynd hittades vid försökssticken. Området har frodats under 1990-talet och därför är skogsgrunden ojämn och svår att gå igenom på vissa ställen.

Det är möjligt att en del av skräpmaten har förstörts vid skogsreformen. Uppgifter om konstruktionerna är bifogade till fliken separata objekt i registret.