Koroisten tila

Korois gård öster om Koroisenniemi (tidigare biskopsgård) utgör ett vidsträckt och mångsidigt fornlämningsområde. Uppgifterna om fornlämningarna i området baserar sig främst på försöksundersökningar som genomfördes 1974 och 1977 och som visade att det fanns en sen järnålder/medeltida aktivitet i området.

I 1974 års studier avslöjades ett omfattande metallhantverksområde på Aura ås strandremsa sydost om biskopsgårdens huvudbyggnader (s.k. Laurilanpelto eller S:t Petersburg Kalms park). I 1977 års undersökningar avslöjades sydväst om källaren sydväst om Koroinens hus den medeltida murade byggnadens sydvästra hörn.

Inuti byggnaden fanns rester av en källare med minst två golvplan, ett inre brandlager och ett övergivet kulturlager från 1600-talet. Dessutom hittades medeltida keramik i golvnivån. Enligt Pentti Koivusen är byggnaden cirka 15 x 20 meter stor. Det är möjligt att Korois källare, som fortfarande används, ansluter sig till den nu grävda delen av byggnaden och att större delen av byggnaden fortfarande är ogrävd.

Vid inventeringen hittades 1961 tecken på förhistorisk verksamhet vid korona gamla trösken och vid försöksundersökningarna 1977 konstaterades på platsen rester av sent järnålders likgravar. På norra sidan av den gamla sandgropen på platsen år 2023 fann man näbbiga fläckar och gropar under åkerlagret.

På platsen hittades bränd lera, järnnit och en medeltida keramikbit. Förhistoriska fynd har också hittats i Korois trädgård, där man en gång hittat ett svärdhandtag i silver och en rörig spjutspets. År 1977 avslöjades kvarlevor av den tidiga medeltida sönderfallna byggnaden och den därtill anslutna bastun utan tydliga konstruktioner, och fynd av järnåldersboende har också gjorts på ett fält öster om granstaketet i östra kanten av gården.