Koitö

Målet ligger på nordvästra stranden av udden Koitholmen. Platsen är en moränbacke med rikligt med klippavsökningar. Alfred Hackman undersökte röyköerna 1928. De undersökta röyköerna har legat öster om udden, en klippa i nordvästra delen av den forntida ön, 30–40 m från stranden. Röykkiö 1: Röykkiö 100 meter väster om fiskemannen Höglunds torpa.

Lågt, avlångt röse av sten, grus och sand på moränbotten, syd-nordöstlig, storlek 4,5 x 3,5 m. Uttolkad till likgrav. fynd av armband (KM 8693) och lerkärl, skärvor och spikar (KM 8891:1–8) Röcken 2: två meter till sydsydväst från röven 1. Lågt, på berggrund byggda rösen, syd-nordiskt, hela 4,6 x 4,6 m. Hittad.

Rött, 3: 12 m väster om röset 2, i strandklippans östra kant. Lågt, på ojämn berggrund byggda rösen, hela 4,5 x 4,35 m. Kropps- eller vedgrav. Upptäckter: spjutspets (KM 8827), kirurgbensspännen, armband, halsring, glaspärlor, kniv (KM 8891:11–23). Begravningarna dateras till romartiden. Efter utgrävningarna renoverades rösen.

I det nuvarande området finns tre sommarstugor, av vilka den gamla kvarlevan tydligtvis låg på två gårdsområden. Vid granskningen 2006 visade det sig att stenarna i de undersökta rösen har använts som grund för en sommarstuga på 1940-talet, eventuellt även för att bygga stenfötter i ytterbyggnader. Möjligen har bottenstenen i rösen bevarats på klippans topp eller gårdsområde.

För att utreda de bevarade delarna krävs utgrävningsstudier. Jussila & al. 2020: Platsen är en gårdsmark som verkar lite behandlad, dvs. den är skogsbaserad stång. Klippan ligger nära ytan, men trädgården undersöktes inte närmare. Östra skogsområdet undersöktes med hjälp av några försöksgropar. Inga tecken på förhistoria.

Baserat på gamla dokument och platstopografier kan fornlämningen - en möjlig bostad eller en underjordisk kvarleva - finnas på hela gårdsplanen, som alltså verkar vara en föga behandlad terräng.