Kiihtelysvaaran kirkko ja kirkkomaa

Den andra kyrkan i Kihtelysvaara, som byggdes 1769-70. Kyrkogården i anslutning till kyrkan nämns redan under den första kyrkan. Kihtelysvaara blev en egen kapellförsamling på 1680-talet. Den egna kapellkyrkan byggdes troligen vid den tiden. Den första kyrkans läge är okänt. Den brända kyrkans stenfot ligger på en kulle-sydöstlig ås, på toppen av den.

På andra ställen vid stenfoten kunde man inte urskilja anomalier på markens höjd. Det finns en kyrka omgiven av 0,5–1 m höga stenstängsel. Den sydvästra delen av kyrkogården med en klockstapel av trä ligger betydligt lägre än stenfoten. Åkerns yta strax utanför kyrkostängslet ligger cirka en halv meter nedanför kyrkostaketet.

Detta kan tyda på att det finns en fyllningsland som förts till kyrkan. Den nya kyrkan i Kihtelysvaara togs i bruk 1770, och redan i slutet av samma århundrade klagades kyrkogården kring kyrkan som trång (Juvonen 1990: 479 och dess källor). Uppgiften tyder på att kyrkan har funnits på samma plats längre än ett par, tre decennier Själva kyrkoplatsens fortlevnad kan avse de 1730-talspengar som tagits till vara efter branden 2018, vilkas exakta hittetext dock är osäker (se.

Ynnilä 2018: 47). Under 1930-talets reparationsarbeten under ↔permannon uppges man också ha hittat 1600-talspengar (Sanomatidningen Savo 15.7.1931). På den brända kyrkans område har grävningar utförts under åren 2018-2022. I undersökningar under kyrkan har man bland annat hittat konstruktioner och fynd som visar platsen för järntillverkningen, gravar under kyrkan och rester som hänför sig till den gamla vinkällaren.