Nationellt betydande

Kellahti gårdslandskap

Björneborg

Öppna i Google Maps

Varför besöka

Vid Satakuntas kust förenar Kellahti herrgårdslandskap säteriets och rusthållets ekonomicentra, deras parker och Kellahtiåns låglänta ängslandskap; bebyggelsen fick sin nuvarande form på 1800-talet, med rötter i ett förläningsgods från 1600-talet.

Att se: Vandra längs den vackert dragna, av gamla lövträd kantade vägen mellan byggnadsgrupperna; rusthållets tegelhuvudbyggnad från 1864 ritades av byggmästare Malén, och stenladugården är från 1858.

Om platsen

Herrgårdslandskapet i Kellahti ligger vid Satakuntas kust. Det bildas av driftscentrumen vid ett säteri och ett rusthåll som ligger nära varandra, av deras byggnadsbestånd, av parkerna och av det låglänta ängslandskapet vid Kellahdenjoki. Kellahti har sitt ursprung i en förläning på 1600-talet, och byggnadsbeståndet fick sin nuvarande form på 1800-talet.

Byggnadsbeståndet vid adels- och bondgårdarna i Kellahti omges av parker. Herrgårdslandskapets värde höjs ytterligare av vägen mellan byggnadsgrupperna och av det låglänta ängslandskapet vid Kellahdenjoki. Vägen har en vacker linjeföring och kantas av gamla lövträd. Säteriets byggnadsbestånd och parkens komposition ritades av statsagronomen Henry Gibson på 1860-talet.

Då byggdes en ekonomibyggnad och ett kreatursstall av tegel. Samtidigt fick huvudbyggnadens gamla stomme från 1818 en stor tvärgavel i två våningar. Altanen vid huvuddörren byggdes 1937. Rusthållet, alltså bondgården, avskildes från säteriet på 1600-talet. Dess huvudbyggnad av tegel från 1864 ritades av byggmästaren Malén, som hade ritat många hus i kyrkbyn i Vittisbofjärd. Gårdsmiljön avgränsas av ekonomibyggnader från 1700- och 1800-talet och av en rad pörten. Stenladugården är från 1858.

Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad

Museiverkets databas

Rapportera ett fel

Hör till dessa resor