Kärkinehällorna 2

1979: Djävulsåkern b, som är en av de tre klipporna i Kärkinehällornas bergsområde som inspekterades på 1970-talet. 2019: På Kärkinehällornas södra del, längst ner i sluttningen, omges sluttningen av öppna klippor. På nuvarande grundkarta är områdets terrängnamn ↔ Jätrösan. På en bärarkarta från mitten av 1800-talet finns namnet Kärkinesäällornas toppar som namn.

Där fann man minst 15 tydliga kärleksgropar, av vilka den största är ca 5 m i diameter och ca 80 cm djup, med en tydlig kantvall. På vissa ställen ligger groparna bredvid varandra. De är runda eller ovala. Två gropar ligger intill stora stenar, på andra sidor kantas av en vall som är cirka 30-40 cm hög; det handlar om en så kallad tomtning, dvs. tillfälligt skydd/övernattningsplats.

En del av de andra groparna kan också tolkas som tillfälliga gropar, och en del är förmodligen lagerhålor. Topografi visar att platsen troligen är ett fångstläger för sälfångare i slutet av stenåldern som används i öfasen. I et blockhav i södra delen av det höghsta området av Kärkinekullorna, väster om i sluttningen omringas krönet av berghällar.

På den nuvarande grundgården benamns området ↔Jätrösan. Redan på en sockenkarta ifrån måtten af 1800-talet forekommer namnet ↔Jätteröse1 för Kärnesäällornas krön. På platsen observerades åtminstone 15 tydliga gropar i klapper, av livlig den stärsta har en diameter på cirka 5 m och är cirka 80 cm djup, en del har en tydlig kantvall.

På ve stallen ligger groparna tant intill varandra. Till sin form är de runda Eller ovala. Tå gropar ligger bredvid stora stenar, och på de öfvergifna banden kantas de af en 30–40 cm hog vall. Det är fräga om en s.k. tomtning, dvs. et tilfägnadt skydd/ öfvernattningsstalle. En del af de andra groparna kan äfven tolkas som tilfägliga skydd, en del af här antaglige förvärfvaringsgropar.

Utifrå topografen är det mäst sanalikt at plasen är at forsthållare för sälbärgare ifrån stenålderns sluskade som användes under det Stadium då området var en ö.