Kangasalan näkötornit

Utsiktstornen i Kangasala har byggts på platser där kungar, kejsare och skalder har prisat landskapet. Därför ligger deras särskilda värde inte bara i person- och kulturhistorien utan också i de vyer som öppnar sig från åsarna i Kangasala. Deras byggnadshistoriska värde varierar däremot. På åsarna i Kangasala har utsiktstorn byggts från och med 1880-talet.

En väsentlig del av tornen är de vida vyerna över natur- och kulturlandskap som har fått en nationell prägel. Berget Haralanharju höjer sig norr om Kangasala kyrkby. Sommaren 1853 gästade Zachris Topelius Franssila och gick upp på krönet av Harala, som också kallas Harjula. Det inspirerade honom att skriva dikten Kesäpäivä Kangasalla.

Vid tornets fot står ett minnesmärke över Topelius som påminner om detta. Sångens tonsättare Gabriel Linsén besökte platsen sommaren 1863. Utsiktstornet på Haralanharju byggdes sedan dikten hade blivit känd. Tornet förstördes i en brand i januari 2007, men ett nytt har byggts i dess ställe. Från utsiktstornet har vida vyer öppnat sig över natur- och kulturlandskapet på Haralanharju.

Innerst i Havisevalahti finns ett bosättnings- och odlingslandskap, och genom det går den gamla landsvägen. I backens sluttning ligger tidigare backstugu- och torparbebyggelse. Byggnadsbeståndet där är till största delen förnyat. Keisarinharju ligger i norra änden av det smala näset mellan Roine och Villikanlahti.

Det förnyade tornet på Keisarinharju blev färdigt år 2000, byggt i trä och sexkantigt till formen. Det förstördes i en mordbrand sommaren 2006. Utsiktstornet på Kirkkoharju stod färdigt 1931 i Kangasala kyrkby, på näset mellan Vesijärvi och Kirkkojärvi. Det är Finlands första torn i funkisstil och vid sidan av Stadions torn också det enda.

Byggnaden är rappad och målad ljusbrun. Till tornbyggnaden ansluter en låg byggnadsdel med rundade hörn och bandfönster. Ovanpå den ligger en terrass utan tak, kantad av metallräcken. Själva tornet är runt och slutet, och det delas in av vågräta zoner. Öster om Kirkkoharju breder en representativ odlingsslätt ut sig, och genom den löper björkalléerna som hör till herrgårdarna Sorola och Tavela.

Till landskapshelheten hör förutom herrgårdarna också prästgårdarna och byggnadsgrupperna i Karttiala och Saikku. Det nuvarande utsiktstornet på Vehoniemi byggdes 1927 mitt i den parklika skogen på Vehoniemenharju, på det smala näset mellan Roine och Villikanlahti. Trätornet är fyrkantigt och smalnar av uppåt. Överst i tornet framträder utsiktsplattformen som en bredare, fyrkantig och täckt öppen terrass. Tornet är målat rödaktigt.