Kalettomankangas

På den stenfria sandduken på nordvästra sidan av Kaletondammen ligger en låg, svagt urskiljbar vikt, cirka 3 m i diameter och mindre än 20 cm i djup. Provgropar i mitten av gravstenen visade en möjlig kvartskärna och en annan kvartsis. Provgropen visade tydliga lager av sotjord på cirka 15 till 45 cm djup.

I närheten, cirka 2 m söder om tryckpunkten, fann man också ett tydligt lager sotjord på cirka 10 till 45 cm djup, men inga fynd. Vid mitten av tryckpunkten fann man ett stycke järnslagg, omkring 2,5 m norr om metallletningen, på mitten cirka 2 m söder om det smälta metallstycket, som gick sönder när man tog tillvara två delar och 5 m öster om den lilla blykulan, som är platt på ena sidan.

Det kan vara en ganska modern muskötkula, men å andra sidan är det möjligt att det rör sig om en järnåldersvägning. Med undantag av ett enda modernt metallstycke hittades inget klart modernt inom flera tio meters radie. Kvartserna som hittades på objektet är klart bearbetade och transporterade av människan.

Det är uppenbart att sotlagret är mänskligt. Metallfynd – särskilt en bit järnslagg – är troligen inte lätt att förklara genom tillfällig nedskräpning av skogsmarken. Det är möjligt att det rör sig om tidsmässigt olika avlagringar, t.ex. smärre tecken på en stenålders bosättning (kvartskärna och kvartsis) och, vid tryckning, en senare kolgrav av järnålder eller historisk tid som gjorts för järntillverkningens behov.

Dessa lager och fynd kan också vara från samma tid då de troligen skulle ha samband med järnålders järntillverkning på plats och i närheten. På plats eller i närheten kan det alltså finnas en järnåldersugn eller en förhistorisk järntillverkningsugn. Även stenåldersboende är möjligt.