Om platsen
Kajanavägen har varit Östra Finlands centrala kungsådra tydligen redan från 1600-talet. Den gamla ryttarvägen byggdes och breddades så att den var kärrbar av Gustav III i slutet av 1700-talet. Finlands siste kung Gustav IV Adolf har färdats den här vägen via Leppävirta till Kuopio i början av 1800-talet.
Vägen fick namnet Kungsvägen i lokalbornas tal. Vägen har utnämnts till Kajanavägen och Kungsvägen i området. Vägen från Kuopio till Leppävirta förnyades fullständigt 1957-1967. Innan dess har väglinjen åtminstone fram till slutet av 1920-talet gått ungefär exakt vid sträckningen av vägen vid slutet av 1700-talets slut, troligen även mot den tidigare sträckningen av vägen.
Väglinjen har under 1700-talet gått från Kuopio via Juva till Viborg via Juva norr om Juva via Rantasalmi samt vid Juvas kyrka även via Puumala. Vägen har även passerats av både svenska och ryska härar under Finska kriget 1808-1809. På östra sidan av Vitostierna, söder om slussbäckens hus finns en cirka 100 m lång välbevarad bit av den gamla Kajanavägen.
Vägen är cirka 7 m bred och har bänkar och diken längs kanterna. Vägen svämmar söderut in i en buske där den inte längre går att urskilja. På grundkartorna för 1971 och -86 kan man inte föreställa sig vägavsnittet i fråga, så det kan ha blivit ur bruk även före 1970-talet. Vid övervakningen av kabelgrävningen 2024 kunde man konstatera att den vägsträcka som låg vid åkerområdets södra kant sannolikt har förstörts i samband med åkerarbetena.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- tienpohjat
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Kuopio






