Om platsen
Kajanavägen har varit Östra Finlands centrala kungsådra tydligen redan från 1600-talet. Den gamla ryttarvägen byggdes och breddades så att den var kärrbar av Gustav III i slutet av 1700-talet. Finlands siste kung Gustav IV Adolf har färdats den här vägen via Leppävirta till Kuopio i början av 1800-talet.
Vägen fick namnet Kungsvägen i lokalbornas tal. Vägen har utnämnts till Kajanavägen och Kungsvägen i området. Vägen från Kuopio till Leppävirta förnyades fullständigt 1957-1967. Innan dess har väglinjen åtminstone fram till slutet av 1920-talet gått ungefär exakt vid sträckningen av vägen vid slutet av 1700-talets slut, troligen även mot den tidigare sträckningen av vägen.
Väglinjen har under 1700-talet gått från Kuopio via Juva till Viborg via Juva norr om Juva via Rantasalmi samt vid Juvas kyrka även via Puumala. Vägen har även passerats av både svenska och ryska härar under Finska kriget 1808-1809. På västra sidan av Vitosterna finns en cirka 200 m lång välbevarad bit av den gamla Kajanavägen.
Vägens bredd är cirka 7 m och på dess utkanter bänkar och på vissa ställen diken. Miljön är blandad skog. På grundkartorna 1971 och -86 finns en ägogräns vid väglinjen. Vägsträckan har alltså blivit ur bruk före 1970-talet. Vid kabelgrävningen år 2024 gjordes grävningen vid Kajanaväg 4 till en kant av en modern väg, där inga rester av den gamla vägen hade bevarats. I en djupare skog är däremot den gamla väglinjen fortfarande mycket åtskiljbar.
Officiell beskrivning (Museovirasto) — maskinöversatt från finska
- Typ
- fast fornlämning
- Undertyp
- tienpohjat
- Datering
- historisk tid
- Kommun
- Kuopio






