Ilveskallio

Två röckgrunder i bergslandskapet Kukola by öster om Reilansjön, cirka 1⁄2 km från stranden. Från Heikos hus cirka 1,3 km sydsydöst och från Raumo gränsar man 1 km från Ilveskallen i väster till omkring 80 m från varandra. På den högsta delen av klippan har ännu under Killis tid (1885) funnits en hel "sköna varg".

När Schvindt besökte platsen var den rotad. Vid inventeringen 1964 befanns den vara rotad och 7x6x1⁄2 m. centralområdet var stenfritt och bergbaserat. Den omges av olika uppenbart sena stenkonstruktioner. Den ena är norr och lägre från den förra. Den har endast en liten 2x3 m bred envåningssten, eventuellt kvarleva av gravröse.

Objektet inspekterades vid inventeringen 2021. Röcket har stavats upp på en bar klippa till den högsta punkten i backen. Stenarna är söndersprängda och breder ut sig på ett område av cirka 9x7 meter och består av kittliga tallar. Stenskikten är 1–3 och stenarna består huvudsakligen av stenar med en diameter på cirka 20–40 cm.

Man kan inte se att det finns inre konstruktioner i röset, stenarna är något hopkrupna på kanterna till följd av att de rotats i röset. Röttet ligger cirka 30 meter väster om ledningen och sträcker sig inte till ledgångens område. Ungefär 80 meter norr om, cirka 5 meter lägre i den nedre delen av bergsskenet än den stora rännstenen, fann man en mycket låg stenbädd med en diameter på ett par meter och täckt av mossa.

Stenarna tycktes finnas på bara en våning. Det är troligen en liten stensättning som nämndes i tidigare inventeringar. Stenarna är 20 centimeter i diameter och mindre. Nedanför ladan finns på klippan en del andra lösa stenar. Motsvarande lösa stenar hittades även på andra ställen i klippans norra kant.

Tidigare hade berget mellan rösen och i omgivningarna begränsats till fornlämningsområde. På basis av inventeringen begränsades det huvudsakliga objektet till stora röset och underobjektet till en liten stensättning separat.