Iharin mylly

Iharinfloden strömmade tidigare från Pälkänevatten till Längelvatten, men efter att Kostiaströmmen hade brutit ut 1604 sjönk Pälkänevattnets yta och Iharinälven vände. Följden blev att Sarsankoski och dess kvarnar torkade och att träbron i Ihar blev oanvändbar. Därför byggdes en damm i Ihar. Förutom de två tidigare kvarnarna byggdes fyra kvarnar i floden.

Kvarnplatsen var trång. I kvarnarna i Ihar malde större delen av befolkningen i Längelmävesiregionen fram till 1800-talet. Efter att Gårdens kanal brutits 1830 torkade hela Iharinkoski ut. Iharinjoki grävdes upp igen vid den nuvarande landsvägsbron 2014. På Iharinälvens norra strand, öster om Bottenviksvägen, på den lilla kannan mellan vägen och älven har man uppfört ett monument över stora stenar och två kvarnstenar över kvarnarna på platsen.

I närheten av monumentet, på båda sidor om det finns kanske rester av kvarnars stenfötter, fyrkantiga stenblock av mindre än en meters storlek. Ihars gamla kvarnstorp från 1800-talet finns på plats väster om Bottniska viken. En kvarnsten är placerad på brons trumma. På västra sidan av vägen, mellan och bakom galleriet och kvarnstugan, syns tydligt den gamla flodbäddens vall.

Mellan terrassen och bastun, bakom bastun, finns en större staplad stenhäll, vilket kan ha att göra med konstruktionen av en damm eller bro på platsen. (Stevens läge: N: 6811358, E: 353344)