Haukipudas 13 Ukkola

Huset i Ukkola låg ännu på en karta från 1765 vid kollisionen söder om Vareputanoja. Efter detta har huset flyttats till en högre duk på sin nuvarande plats. Huset, som tidigare hette Halonen, låg öde på 1600-talet tills det åter togs i odling 1683 av Matti Uko (Virrankoski 1973: 69). Det är oklart om den tidigare husplatsen varit på samma ställe.

Huset kunde ha bebotts tidigast under den tidiga medeltiden, men det kan ha uppstått vid puttan även senare. Idag är den gamla tomten en stig som leder till ett dike på två sidor. På den östra sidan av stigen finns en hög kupare (undermål) där växtbeståndet är mer frodigt än omgivningen. Härifrån fann man på jordräsen 60 cm mörk jordjordsand.

På andra ställen är åkerns plöjlager vanligt 30 cm. På vägens västra sida ligger plöjlagret på vissa ställen mycket hårt mark och innehåller en del stenar och tegel. I stort sett fanns det dock inte särskilt mycket material. Även kol hittades från olika delar av tomten, men åkerlagret var inte särskilt sot.

Området borrades ganska tätt, men endast vid tomtens nordvästra kant träffades en grop under plöjlagret (undermål). Det fanns 10 cm ljusare sand, 15 cm svart sot och 15 cm kolblandad smuts. Djupet på gropen från jordytan var sålunda sammanlagt 70 cm. Tomtens område begränsades på basis av observationer och motsvarar till stor del 1765-kartans område.

Byggnaderna har tydligen huvudsakligen förstörts av trösklarna. Dessutom har byggnaderna troligen flyttats till en ny husplats i sin helhet, vilket innebär att det inte nödvändigtvis har funnits några förstörda konstruktioner i området. Ett mål skulle kunna betraktas som ett annat kulturarv. En enda sotjordsgrop kan visserligen också tolkas som ett tecken på fornlämning, men denna avgränsning bör sannolikt vara mer begränsad än ett annat område.