historisk tid

Haapasaari (Aspöö)

Raumo

Öppna i Google Maps

Varför besöka

Haapasaari avskildes 1625 till betesö för kronans hingststuteri, och 1630 byggdes tre stall på platsen. När stuteriet hade upphört lät A. E. Jordan uppföra Haapasaari gård på samma plats.

Att se: Vägsträckningen som gick österifrån fram till gården syns på 1668 års karta och finns kvar en kort bit. Norr om vägen, på en avlång bergklack, ligger ett tjugotal meter gammal stenmur med några stenskift kvar.

Om platsen

Namnet Haapasaari förekommer i handlingar för första gången år 1556. Haapasaari hörde på sin tid till byn Sorkka, men avskildes 1625 till betesö för kronans häststuteri. År 1630 byggdes tre stall på platsen. Häststuteriet upphörde med sin verksamhet före år 1651. På samma plats lät A. E. Jordan något senare uppföra Haapasaari herrgård (sätesgård och rusthåll).

På kartan från år 1668 syns nya herrgårdsbyggnader. Den första anteckningen om Haapasaari (Aspöö) i Suomen asutuksen yleisluettelo är från år 1657. På Haapasaari säterirusthåll förrättades storskiftet av lantmätaren Johan Forselius åren 1777–1796. Storskifteshandlingarna finns tyvärr inte tillgängliga.

I samband med storskiftet delades rusthållet i två delar, hemmanen Haapasaari och Kolha. Hemmanet Kolha delades vidare år 1801 i hemmanen Kolha och Nurmi. Herrgården var av krononatur ända fram till storskiftet. Hälfterna löstes in till skattenatur åren 1795 och 1800. Kompletteringen av storskiftet förrättades år 1918.

Haapasaari är på grund av sin historiska betydelse ett kulturarvsobjekt. Storskifteskartorna över Haapasaari fanns inte tillgängliga, varför avgränsningen av kulturarvsobjektet har gjorts med beaktande av 1600-talets ägokartor, den ryska topografiska kartan från början av 1900-talet och objektets omgivning.

På området finns även fasta fornlämningar. I tomtens norra del, mellan den gamla byggnaden och Haapasaarentie, finns stenhaltiga, gräsbevuxna jordkullar. De kan möjligen hänföra sig till de byggnader som syns på 1600-talets kartor eller till tidigare byggnader. Området är betesmark och det har undgått massiv markanvändning, varför historiskt betydelsefulla konstruktioner och avlagringar möjligen har bevarats under markytan.

Dessutom har den vägsträckning som syns på ägokartan från år 1668 och som närmar sig herrgården från öster bevarats på en kortare sträcka. Norr om vägen, på en avlång berghäll, finns cirka 20 meter gammal stenmur med några stenlager kvar. Även dessa konstruktioner har avgränsats som fornlämningar.

Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad

Typ
fast fornlämning
Undertyp
herrgårdar
Datering
historisk tid
Kommun
Raumo
Museiverkets databas (på finska)

Rapportera ett fel