Forsby Silverberget

Pernås silver visar sig första gången i historiska källor år 1607 då Viborgs slotts hövding Arvid Tönneson Wildeman donerar en förgylld kalk och en ögla gjord av silver från en klippa i Koskenkylä till Pernå kyrka. Platsen för Tönnesons silvergruva är okänd. Den har dock troligen legat antingen på Forsö eller på Silverberget.

Forsbys silvermalm intresserades på nytt i mitten av 1700-talet. Trots att malm hittades på 16 olika ställen kunde man inte lokalisera den gamla 1600-talets gruva. De bästa silvergruvorna låg på Varppberget, det vill säga det nuvarande Silverberget. Koskenkylä gamla silvergruvor undersöktes på nytt i början av 1800-talet då Bergsadettern C.H. John sommaren 1827 upptäckte 14 gamla stenbrott (bland annat 4 Silverberg).

Dessutom öppnade John tre nya stenbrott på Forsö. Trots att gruvdriften tidigare visat sig vara olönsam, inventerade Hjalmar Gyllings gruvor ännu 1882. Från Silverbergets område har sammanlagt 5 stenbrott lokaliserats: I mitten av södra sidan av Silverberget finns på en hög bergvägg en delvis vattenfylld stenbrott (1).

Längst upp i bergets vägg finns borrspår och längst ner finns bålbrytningsmärken. Vid bergets fot finns rikligt med spillsten. I östra änden av Silverberget finns ett cirka 12 x 6 m brett stenbrott (2). Loppets djup är ca 5 m. I övre delen av väggen finns borrspår. Framför stenbrottet finns gott om spillsten.

Grop 2 är inte lika spektakulär som Grop 1. Mitten av Silverbergets topp består av en cirka 3 x 2 m bred stenbrott (3) och i västra änden av Silverberget finns ca 10 x 15 m omfattande stenbrott (4) samt ca 3 x 2 m omfattande stenbrott (5).