Borgareböhle

Medeltida by i västra ändan av Kaxkungasjön. Den nämns i 1540 jordbok och som en bytomt som låg som utskatteland i 1697 års karta. Byns mark ägdes från 1600-talet av Kolli by. Porala hör enligt Aulis Oja till den svenska rättens byar, det vill säga den yngsta avlagringen. Tidpunkten för Poralas avfolkning infaller i slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet.

Platsen är för närvarande en skogsö som växer i trädbestånd och skjuter in i åkern. Förmodligen har bytomten bevarats nästan orörd. Vid en terrängundersökning i maj 2015 kunde man på kullen upptäcka ett eventuellt röse täckt av stark torv samt några helt oorganiserade större stenar som kan vara grundstenar i en byggnad.

Vid en försöksgrävning som genomfördes år 2020 kunde man på basis av en sot som synts i borrarna lokalisera en av era bosättningar och tre äldre konstruktioner, troligen av eldstäder. Fyra försöksrutor gjordes på platån, och vid sidan av en konstruktion gjordes två timingsprov där benprovet dateras till områdets äldsta driftsfas och träffar 1200-talets slut eller 1300-talets slut.

Kolprovet i samband med användningen daterades till 1300-talet eller början av 1400-talet. I samma medeltida jordenhet hittades även tegelkross, bränd lera och en eldsvåda.