Björkön kylämaisema

I Björkö by syns ovanligt tydligt det odlingslandskap och den bystruktur som är typiska för en landhöjningskust. Byn är anlagd i en terräng som randas av De Geer-moräner, parallella moränryggar som liknar en tvättbräda. De bildades genom inlandsisens smältvatten efter istiden. Bebyggelsen har vuxit fram på moränryggarna och åkrarna i de smala sänkorna mellan dem.

I Björkö, en by med många gårdar, har byggnadsbeståndet den skala som är typisk för de österbottniska skärgårdsbyarna, och det är väl bevarat i sitt ursprungliga utförande. Bybilden har bevarats som ett traditionellt agrarlandskap med talrika stengärdsgårdar som avgränsar åkrarna. Särskilt kring kyrkan bildar bebyggelsen en tät bymiljö.

Många av bostadshusen är från 1800-talet. De har oftast en och en halv våning, och de flesta är rödmyllade. Stora farstukvistar är typiska för öns bostadshus. Långa ekonomibyggnader avgränsar gårdstomterna. Björkös lilla röda träkyrka byggdes 1859 och är församlingens andra kyrka. Landhöjningens inverkan på sjöfarten syns i hur byns båthamnar har utvecklats.

När strandlinjen har dragit sig undan har de äldre hamnarna tagits ur bruk. I den gamla fiskehamnen i Bodback, som användes ännu på 1930-talet, finns några fiskbodar och ett par gamla båthus kvar. Också i den nyare hamnen Svedjehamn, som fortfarande är i bruk, finns gamla strandbodar. Men även den börjar bli för grund för större båtar, trots att hamnen och farlederna har muddrats.

För de större fiskebåtarna byggdes därför redan 1994 en ny hamn i Vikarskat. Björkö by och dess odlingar har klassats som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Byn ligger i Kvarkens skärgård, som har klassats som nationallandskap. Kvarkens skärgård upptogs på Unescos lista över världsnaturarv i juli 2006.