Bergön satamat ja saaristokylä

Bergö by och hamnarna speglar ett skärgårdssamhälle vid Österbottens kust som har bedrivit sjöfart, fiske och båtbygge, och den bebyggda miljö som näringarna har gett upphov till. Befolkningen på Bergö har alltid fått huvuddelen av sitt uppehälle från fiske, sälfångst, båtbygge och sjöfart. Byns ändpunkter är fiskehamnarna på östra stranden av ön Perisgrund och på Bredhällans västra strand.

Däremellan sträcker sig byn längs en väg som på ett naturligt sätt följer den kuperade och steniga terrängen. Bebyggelsen i Bergö by är gles. Det äldsta skiktet i bebyggelsen är anspråkslösa fiskarstugor och bondgårdar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. På gårdarna står ekonomibyggnader kvar som avgränsar gårdsplanen på en eller två sidor.

Också några lador med halm- eller rörtak finns kvar, liksom sädesbodar vars tak hålls på plats av långa stänger. I Österändan finns gott om byggnader från 1950-talet, medan bebyggelsen i Västerby främst är från slutet av 1900-talet. Runt Bergö långkyrka med västtorn finns en gammal kyrkogård som avgränsas av en stenmur.

Väster om kyrkan ligger museiområdet Klockarboställe. Huvudbyggnaden uppfördes 1856 som bostad åt klockaren. På gården finns dessutom en sädesbod samt en torparstuga och en lada med rörtak, som båda har flyttats dit. I fiskehamnarna vid Bredhällan och Perisgrund finns små båthus och nätbodar bevarade.

Särskilt vid Bredhällan finns ännu ladliknande fiskebodar som representerar det gamla byggnadssättet. Bredhällan Salteriet, ett fisksalteri, byggdes 1930. På Perisgrund står båthusen oregelbundet och glest utspridda längs stranden. I hamnen, som fortfarande används, är de staplade stenarna vid de gamla båtplatserna väl bevarade.