Aurajokisuun satama-, telakka- ja teollisuusalue

Aura ås mynning har en ovanligt lång hamn- och sjöfartshistoria som börjar med grundandet av Åbo slott. Åmynningen har en central plats i Åbos stadsbild och är en mångsidig, tidsmässigt skiktad helhet som byggdes upp från slutet av 1800-talet till slutet av 1980-talet: industribyggnader, kajer, varvskranar och andra byggnader och konstruktioner som hörde till verksamheten på hamn-, varvs- och industriområdet.

Den speglar inte bara sjöfartens historia utan också skeppsbyggnadsindustrins tillväxt och blomstring i Åbo och i hela landet efter andra världskriget. De industrihistoriskt betydande fastigheterna vid åmynningen bildar värdefulla vyer i Åbos stadsbild och i Aura ås kulturlandskap. Sedan den industriella verksamheten minskat har användningen av hamn- och industriområdet förändrats under kontrollerade former.

Uppbyggnaden av hamn- och industriområdet vid åmynningen hänger samman med skeppsbyggnads- och verkstadsindustrin, och dess centrala del är Oy Crichton-Vulcan Ab:s (Wärtsiläs) verkstads- och varvsområde. Varvet har varit det största i sitt slag i Finland. Till varvshelheten hör Crichton & Vulcans bostadshus av trä på Aura ås östra strand, som byggdes i flera delar från och med 1846 och fick sin nuvarande form 1925, kontors- och bostadshuset i rött tegel från 1873 samt Wärtsiläs tidigare yrkesskola och verkstad från 1966-1970.

De sistnämnda har byggts om för bostäder och affärsverksamhet. Repfabrikerna hör till skeppsbyggnadsindustrin och är en väsentlig del av industrihistorien vid Aura ås mynning. Till fabriksfastigheterna på östra stranden hör Manilla, vars äldsta delar är bränneriet, mälteriet och lagret från tiden för spritfabriken Aura Ångbränneri, grundad 1866, samt bostadshuset från 1875.

Manillas repfabrik verkade på platsen från 1929 till 1980-talet. Repfabrikens byggnader är från åren 1947-1951. Wärtsiläs funktionalistiska, ljust rappade kontorsbyggnad i fyra våningar, det så kallade Vita huset från 1937, är ritad av arkitekten Gunnar Wahlroos. Byggnaden utvidgades 1951 och 1958 och höjdes 1965.

Den intilliggande ståtliga verkstadshallen i rött tegel byggdes 1938-1958. På hamnområdet finns skyddsbyggnaden för stadens gasverks gasklocka från 1912 och en sfärisk gasbehållare från 1936. Torrdockan byggdes 1937 och de övriga strandkajerna huvudsakligen på 1950- och 1960-talen. Vid Aura ås mynning står tre stora varvskranar.

Två av dem finns nära dockbassängen och den tredje framför den tidigare verkstadsbyggnaden vid åstranden. Stadsfärjan Föri, som transporterade arbetare från Aura ås östra strand till den västra, byggdes 1903. På västra stranden ligger en funktionalistisk, 270 meter lång repslagarbana från 1934, ritad av arkitekten Gunnar Wahlroos.

Den är unik som byggnadstyp i hela landet och har stor betydelse för stadsbilden vid Slottsgatan. Två varvshallar från 1928 och repfabriken har med gott resultat tagits i undervisnings- och kulturbruk för Åbo yrkeshögskolas kulturenhet. Också på västra stranden finns ny verksamhet i Auran Panimos och kakelfabrikens byggnader i rött tegel: hobby- och kontorslokaler samt studentbostäder.

Vid Slottsgatan står Åbo elverks tegelbyggnad i en våning från 1908, byggd enligt planer från tyska AEG. Renoveringen (1921) ritades av arkitekten A. Nyström. Senare har byggnaden byggts ut, och i början av 1960-talet uppfördes den nuvarande kraftstationen bredvid den. Torpedhallen från 1935 byggdes som ubåtsvarv.

Forum Marinum är inrymt i kronomagasinet av tegel som blev färdigt 1894 och i det intilliggande handelslagets lager. Framför byggnaden står en kran från 1947-1948 som museiföremål, flyttad dit från östra stranden.