Nationellt betydande

Älylän ja Seminaarinmäen asuinalueet

Jyväskylä

Öppna i Google Maps

Varför besöka

Älylä, en del av Jyväskylä universitetsområde, är ett jugendpräglat villaområde med park som uppstod under seminarietiden, och intill det restes senare museibyggnaderna ritade av Alvar Aalto.

Att se: Sök villornas jugenddetaljer i fönsterdekor, verandor och balkonger, samt Alvar Aalto-museet (1973) och Mellersta Finlands museum (1961) inom Älylä.

Om platsen

Jyväskylä universitetsområde utgör en kulturhistoriskt och arkitektoniskt betydande helhet. Till den hör också villaområdet Älylä med sina parker, museibyggnaderna som Alvar Aalto ritade samt småhusområdet Seminaarimäki med sina parker. Älylä är påverkat av jugend och uppstod under seminarieskedet i Jyväskylä.

Älyläområdet avgränsas av Kramsunkatu, Keskussairaalantie och Seminaarinkatu. De egentliga villorna i Älylä är de två Oksala-husen, Heiskas hus, Jussilas hus, Karpios hus, Salervos hus och Mikkolas hus. Kännetecknande för husen i Älylä är jugendtidens detaljer i fönsterdekorationerna, farstukvistarna och balkongerna.

Gårdsmiljöerna och parken följer delvis 1920-talets trädgårdsstadsideal. Benämningen Älylä torde ha varit allmänt i bruk ända till 1960-talet. På Älyläområdet ligger också Alvar Aalto-museet (Alvar Aalto 1973) samt Mellersta Finlands museum (Alvar Aalto 1961). Seminaarinmäkiområdet omfattar två kvarter med sammanlagt 17 tomter.

Området avgränsas av Lounaispuisto, Vapaudenkatu, Haarakatu och Seminaarinkatu. Området ansluter naturligt till universitetsområdet, och i nedre ändan av Seminaarikatu till villaområdet Älylä. Områdets byggnadsbestånd har bevarats relativt väl. Bland byggnaderna finns det forna kronomagasinet, frivilliga brandkårens hus (VPK) och Heinonens hus, Jyväskylä dryckesfabrik, Stoores, Ojalas, Beckers och Laitakaris hus, Wivi Lönns eget hus och Ville Lönns hus samt Parviainens stadshus.

Många av byggnaderna är ritade av arkitekten Wivi Lönn. Till Seminaarinmäkiområdet hör också parken Lounaispuisto, som seminariets elever ursprungligen planterade 1869. De första 100 träden planterades genom talkoarbete på en åker som då ännu var öppen. De första trädslagen på området var björkar, häggar, rönnar samt lindar.

Beskrivning ur Museiverkets register, översatt och bearbetad

Museiverkets databas

Rapportera ett fel