Alkulan tila

Alkulaområdet ansluter sig till tobaksindustrin i Österbotten, som började på 1700-talet, och där har funnits Finlands äldsta tobaksplantager. 1722 grundade Lars Böök det första tobaksspinneriet i Vasa, som tydligen inte var i drift så länge (Lukko, Armas 1979: Vasas historia II s. 172–173). Tobaksodlingarna övertogs på 1740-talet av familjen Bladhie.

År 1847 köptes Alvilan av August Alexander Lévo, som grundade en kemisk fabrik i Alvila och en ångkvarn i Vasa. Den exakta byggtiden för Alvila huvudbyggnad är inte känd, men den är troligen byggd i slutet av 1700-talet. Alvila kvarstod i Vasa brand 1852. Vid inventeringen 2008 kartlades flera olika stengrunder som anknyter till områdets gamla industrihistoria.

Det är känt att bland annat arbetarhuset, bageriet, foderförrådet, ladugården, höladan, spannmålsmakasin, smedja, ekonomi- och bostadshus m.m. I dag finns gråstensfot kvar från ångkvarnen. De konstruktioner som kartläggs vid inventeringen kan dock inte kopplas till den tidiga tiden för tobaksplantagen.

Numera har tobaksåkern bevarats på södra sydöstra sidan av Alila huvudbyggnad, men odlingarna har varit betydligt större (se karta: Vasa Reglering. Petter Nymansson 1814, Riksarkivet, Helsingfors. Fotostatkopia VMA L 134). Vid inventeringen på åkern observerades ett stort antal delar av kritapipan, tog man tillvara två nästen som kunde dateras under 1700-talets andra hälft (tillverkaren Carl Wettwervik 1750-98).

Dessutom finns det en s.k. Ryssgrope på den sydöstra sidan av gården Alila, där ryska soldater enligt hörsägnen skulle ha begravts i massgravar under Finska kriget. Vid inventeringen 2008 upptäckte man att området länge varit föremål för grustäkt. På så sätt kan ryssarnas eventuella gravplats finnas någon annanstans i närheten eller stanna under bygget. I närheten av Ryssgropens förmodade läge går numera Kråklundsgatan.